Pojken med stort P

Mitt emot mig står pojken med stort P och väljer noggrant ut sitt godis, som han varligt lägger ned i den rosa/randiga påsen. Hans försöker irriterat vifta bort sitt hår utan att använda händerna, men det går inte så bra. Han ställer ned sin vita tygpåse mellan sina ben, rättar till sin jacka och sätter på sin röda mössa.

Jag undrar vad pojken heter och min blick följer honom där han går med sin påse i handen mellan hyllorna som ett vilset litet barn. Det är säkert något franskt, något namn som gör att flickorna blir alldeles darriga i deras tonårshjärtan. Kanske skriver pojken med stort P brev på kvällarna. Han kanske skriver de finaste ord till flickorna han älskar.

Jag ser honom varje dag i skolan. Med läppar mjuka som gélehjärtan, med lite fnas på som socker, det ser jag utan att veta. Han ler mot alla han ser och rättar till sin sjömans kostym.

Skepp o’ hoj nu ska vi ha skoj, tänker han och ler, mot alla han ser.

 








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0